Diwali

Sitter pa Sangam, allt ar tyst, lugnet fore stormen. Snart borjar det stora Diwali firandet, alla har ledigt nastan en hel vecka och raketer smaller i varje horn, ljusfestivalen ar en stor hogtid som firas med familjen.

Det ar en stund sedan jag senast skrivit, vilket mest kan skyllas pa lathet. Denna vecka har jag kommit igenom ABC med barnen, varit till jobbet i sari samt festat en del med foretagsgubbar. Bilder pa mina barn kommer att visas pa en internationell konferans i Thailand i helgen for att oka ett visst foretags charity, de har insett vikten av image, att vara ett mjukt multinationellt foretag ar betydligt lonsammare i dessa tuffa tider an att vara ett hjartlost multinationellt foretag. Dar passar alltsa mina barn fint in i bilden och vem ar inte gladare an de eftersom de far mat och datorer, en ganska sa fin win-win situation skulle ja saga. Da skall jag inte ge mig in i debatten om multinationella foretag over huvud taget, det lamnas till ett annat inlagg.

Under Diwali firandet skall jag, Martha, Matilda och Lauren ge oss av till Delhi, Amritsar och Agra. Det skall verkligen bli skont att se andra delar av Indien. Vi flyger ivag i morgon och sedan blir det 12 timmar tag till Amritsar for att kika pa det gyllena templet och annat av intresse, i Agra blir det typiskt turistande och Taj Mahal. Planerna ar annu lite luddiga, men vi kommer nog pa vad vi skall gora pa vagen. Biljetter har vi i alla fall, sa vi lar komma hem till Pune.

Happy Diwali och jag skriver igen nar jag kommit hem fran eskapaderna...

Sant som bara hander i filmer?

Har for tillfallet en ledig dag mitt i veckan med Hindi samt random session om "gods and godesses". Har just oversatt ett dokument fran finska till svenska eftersom sadant arbete nufortiden outsourcas till Indien... Ganska sa skumt efter 6 veckor helt utan de bagge spraken.

Igar hande nagot sam jag faktiskt inte vagar tro att ar sant. Det ar en lang historia aven om tidsperioden som den utspelar sig pa ar kort, sa surprise sa drar jag den korta versionen. Traffade en typ pa krogen pa lordag, braka med honom hela kvallen om att Indier ar arroganta och att foretag aldrig pysslar med osjalvisk valgorenhet (ja nagot har jag val arvt av min farmor). Tydligen fick hans ego en ganska sa stor stot for igar dok han upp pa mitt jobb, jo mitt pa byggarbetsplatsen i kostym och berattade att han ar educations manager pa ett stort amerikanskt softwarebolag, hur kunde jag ha vetat det nar jag borjade provosera honom? Men hans plan ar att efter ha sett stallet fixa undervisning i datakunskap till de 70 lararna pa Mobile Crash i Pune samt datorer till de 16 stationerna. Jo det later ganska otroligt, jag hoppas bara att det blir av och kommer anvanda klor och nabb for att fora saken frammat! Dessutom sa bjuder han alla mina barn pa lunch pa fredag sa det redan ar ju nagot...

Ja det ar mitt liv just nu, skall nu fokusera pa att fixa alla de foton av barnen som jag tog pa mandag. Jag leker skolfotograf eftersom jag tyckte att atminstone ett foto fran sin barndom borde de val fa och tankte att om jag samtidigt skriver deras namn pa baksidan sa kanske de kommer ihag den engelska stavningen ocksa efter jag farit harifran.

PS mina biologiska observationer ar denna vecka tre ornar som bor pa bakgarden och en kottatande planta pa bygget.

Barn av sin stad...

Stod i dag pa jobbet och tittade fashinerat pa en kvinna som balanserade nio stora tegelstenar pa sitt huvud och slogs plotsligt av tanken pa hur romanen "Barn av sin stad" av P.A Fogelstrom precis beskriver det liv som byggarbetarna lever har i Pune. Boken handlar om Stockholm och arbetarklassen i slutet av 1800-talet men kan direkt appliceras pa arbetarklassen i Pune 2008. Genom boken kan jag nu forsta och se den oro som standigt stryker over kvinnornas ansikten pa bygget, oron om och karleken till barnen. Just den boken kan ocksa fa mig att forsta att jag gor nagot viktigt bara genom att ta upp ett barn i min famn och vara med om att ge dem en trygg plats att tillbringa dagen pa. Konstigt att hitta nyckeln till det liv jag laver nu i en gammal bok fran en annan verklighet.

Ja nog med mitt svammel, men det ar faktiskt en slaende likhet! I helgen var jag, Matilda och Martha till Mumbai, en spannade och minst sagt gigantisk stad. Vi gjorde turistiga saker som finns nedplitade i den tjocka bibeln, Lonely Planet, samt satte egen krydda pa vissa saker genom att i misstag lasa in oss i hotellrummet samt planka in i nagra grottor, bara for att senare bli forhorda av de lokala vakterna. Var anda skont att komma hem till Pune och den jamforelsevis rena luften.

Har idag varit pa ett mote med Wake up Pune, en organisation som jobbar med att informerna och sprida medvetenhet om HIV/AIDS i allt vad det betyder. Jag kommer att slava for dem alltid nu som da, samt vandra runt med en HIV+ troja for att krossa stereotypier samt kolla reaktioner. Manniskorna i orgnanisationen verkar travliga och kan inte lata bli att se likheterna mellan bossen pa Wake up Pune och min foredetta ekonomilarare.

Spyttor och AIDS

Jag jobbar mest hela tiden, vilket ar intressant men aningen klottigt. Jag blev nedspydd idag samt njuter allmant av att fa ga barfota. Har nu kommit anda fram till bokstaven N (hade idag en stor kamp for att fa barnen att saga nn och int njen) och har gjort vissa framsteg nar det handlar om att ryta och domdera.

Just nu ar vi pa vag ut pa krogen for att lara kanna lite lokala overklassindier, lagom spannande i sig. I helgen ar vi pa vag till Mumbai och ser verklien fram emot att fa insupa den gigantiska staden! Har borjat angagera mig i Wake up Pune, en organisation som arbetar med att sprida information om HIV|AIDS och deras kampanjer verkar verkligen inspirerande. Jag antar att jag aldrig kommer bort fran organisationerna, ar helt klart en addict pa foreningar och sant.